Vi ses ! ♥♥♥
Idag har jag, mamma, Jessica och Christer varit i Kungens kurva och köpt skor.
Jag fick tag i ett par svarta skor med en liten klack som jag ska ha på begravningen.
Köpte ett par sandaler också, svarta för säkerhets skull.
Sen åkte vi hem, satte oss på altanen, fikade, grillade korv, pratade och pratade och grät och pratade och grät och grät och pratade.
Ringde några måste samtal också.
Såna samtal som man inte vill ringa men är tvungen.
Man måste stålsätta sig och försöka hitta krafter och ta tag i allt det där paktiska som måste ordnas.
Man låter som en bandspelare när man ringer, man rabblar samma ramsa om och om igen.
Tror fortfarande att jag pratar om nån annas pappa.
Nån annans pappa som har lämnat jordelivet, inte min pappa, han ringer snart och vill bli hämtad, eller ringer snart och säger att allt är bra eller ringer snart och säger att han är sen eller ringer snart och säger att vi syns imorgon.
Men jag vet ju innerst inne att han aldrig mer kommer att ringa, han kommer aldrig mer att svänga in på min uppfart med sin svarta volvo.
Vi kommer aldrig mer att prata och fnissa ihop, aldrig mer skratta eller gråta ihop.
Tänk om jag hade vetat sista gången som vi träffades, sista gången som vi pratade, sista gången som vi kramade om varandra, tänk om jag hade vetat då att det verkligen var den sista gången.
Så mycket jag hade velat säga , fråga , göra om jag vetat att det var sista gången.
Men vi sa bara :
- Vi ses snart igen !
Och det gör vi ju, ses igen !
Kanske inte så snart men en vacker dag så möts vi igen.
Pappa, vi möts i Nangijala ♥♥♥
