Skrivaren from hell...

Hemma efter en hektisk dag på kontoret.
Har skrivit så tangetnbordet glödde *tss
Hade massor att skriva ut och vad händer då....jo, skrivaren börjar leva sitt egna lilla liv och det sprutar papper åt alla håll.
Dom papper som inte kom ut fastnade och knölade ihop sig till stora bollar och vägrade släppa taget.
Det var t.o.m så att skrivaren började lukta lite bränt.
Jag slet som ett djur med "skrivaren from hell" som vägrade jobba med mig.
Precis när jag nästan tänkte slänga skrivaren i väggen (om jag hade orkat att lyfta den *s ) så kom Ronnie, David och Patrik och frågade om jag ville hänga med ut och käka lunch.
- JA TACK !!
Vad som helst för att komma ifrån skrivar he..... !!!
Åt på ett super trevligt ställe vid konstfack.
Magen stod ut i fyra hörn när vi gick där ifrån, så mätt var jag ;-)
Med ny energi och mat i magen lyckades jag och skrivaren komma överens.
jag tror att "han" hade kommit på bättre tankar medan jag var på lunch ;)))
Skulle egentligen skjutsa Dennis och Anton till fotbollsträningen men Ronnie skulle ut och åka åt det hållet så jag slapp.
Kunde jag blogga istället =D






Såg filmen "Hur många lingon finns det i världen" häromdagen.
Åh vilken underbar film !!!
Ännu underbarare är det ju eftersom den är verklig, det har hänt på riktigt.
Har du inte sett den, gör det !
jag grät som ett litet barn i slutet.
Men jag gråter alltid så fort det blir glädje eller sorg på tv.
Jag blir så glad så tårarna rinner när nån lyckas med något som han/hon har kämpat för.
Jag blir så ledsen så tårarna rinner om det visas nåt ledsamt, tragiskt eller sorgligt.
Tror att jag är extra känslig nu, gråter så himla lätt för så lite.


Fan vad många sjuka människor det finns i världen.....grrr !!
En ny " Josef Fritzl " i Österrike .
En 80-årig man som har hållt sina döttrar inlåsta sen 1970, i 41 år !!!
Vill du läsa artikeln i aftonbladet.se så klicka på bilden :



Nu ska jag damma att mitt gåband som har stått inträngt i ett hörn hela sommaren.
Behöver verkligen komma igång.
Är så himla trött jämt, gissar att en del av tröttheten beror på att jag rör mig för lite.
Så ett litet svettigt pass på bandet kan ju aldrig vara helt fel, eller ? ;-)
Ha det bäst !

kram H.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0