Idag är det 4 månader sen du min finaste fina pappa valde att lämna oss.
Saknar dig så det gör ont.
Varenda del i kroppen skriker :
- KOM TILLBAKA !!!
- Snälla, lämna oss inte !
Kan se dig sitta i din favforit fotölj med ett äpple som du delade i småbitar.
Såg alltid så gott ut.
Kan fortfarande höra din röst.
Blir påmind om dig varenda dag.
Du finns runt omkring oss hela tiden.
När vi var uppe i Rättvik hittade vi olika små video snuttar som du spelat in.
Åh, vad jag grät när jag hörde din röst.
Ångesten grep tag i mig med en sån kraft som jag inte trodde var möjlig.
Den slet och rev och förtvivlan och sanningen var ett faktum.
Du finns inte mer, aldrig mer.
Åh vad jag saknar dig, pappa ♥♥♥
Jag var vid graven flera gånger under veckan.
Jag var där med mamma och sen med Jessica.
Jag köpte en ängel som ska vaka över dig och Jessica köpte en vacker gul miniros och planterade, sen ställde hon dit en elefant från din käraste samling.
Det blev så fint.
När vi stod där, Jessica och jag så såg vi plötsligt att det fanns en endaste gul liten blomma som växte på den gröna gräsmattan.
Den lilla gula blomman växte precis över dig, precis där vi, jag, Christer och Tommy sänkte ner urnan.
Exakt där växte den lilla gula blomman och det fanns bara en.....
Den växte för dig ♥♥♥
Jag har börjat att spela på hästar igen.
Det var det sista vi bestämde du och jag.
Har inte klarat av att spela men en klok person sa till mig att jag skulle göra det, för dig.
Så nu spelar jag.
Spelade när V75 gick på Rättvik och jag vann 500 till spelpotten.
Så nu spelar jag för dig och mig, precis så som vi alltid har gjort.
Är så mycket jag vill fråga, som jag vill berätta.
Säger ofta :
Det här ska jag fråga pappa eller det måste vi berätta för morfar.
Har varit på väg att ringa dig många gånger men det är ju lite svårt att ringa till himlen.
Men jag är helt övertygad om att du hör mig ändå.
Jag pratar och berättar och jag har känslan av att du sitter där och lyssnar och nickar.
Du kanske inte alltid håller med men du lyssnar, det är jag säker på.
För exakt en månad sen, den 11:e Juli var vi i Tyskland, i Burg som du tyckte så mycket om.
Vi gick in i kyrkan den 11:e och tände ljus och skrev små meddelanden i gästboken till dig.
Det var så vackert och stämningsfullt.
Hela kyrkan var fullt med änglar och precis innan vi gick in hade det varit ett bröllop så hela gången var fylld med rosenblad.
Så vackert och fint ♥♥♥
Jag hoppas att du har fått ro nu och att du inte har ont längre.
Älskar och saknar dig min finaste pappa !
Vi ses !
Kram din dotter ♥♥♥
