Helen´s Blogg !

Har du nån gång drömt så verkligt att du trott att det var sant när du vaknar ?
En dröm som är i rosa skimmer och allt är så lycklígt, varmt och man känner hur glädjen sprider sig i kroppen och man vaknar upp med ett leende på läpparna...
En sån dröm hade jag i natt.
Drömde att pappa levde, vi hade ett fint samtal, jag minns att jag grät i drömmen men av lycka.
När jag vaknade var kudden blöt och jag kände mig så glad, så lycklig.
Jag var varm i hela kroppen.
la mig på rygg och tittade upp i taket , jag log och tänkte ,
jag måste ringa till pappa och berätta om min dröm, om allt som vi pratade om.
Lyckan var total tills jag jag plötsligt väcktes bryskt ur mina drömande tankar, av väckar klockan.
Plötsligt var jag tillbaka i verkligheten.
Insåg att min dröm bara var en dröm.
Värmen och lyckokänslan försvann och ångesten kom smygande.
Gick upp, duschade, grät en stund och sa till mig själv i spegeln att livet är skit, livet är så jävla orättvist.

Klädde på mig, slängde i mig en kopp kaffe, kunde inte äta, mådde illa.
Åkte till jobbet, hade massor att göra, hade lite svårt att skaka av mig drömmen, fick svårt att koncentrera mig.
Fick dubbel kolla allt jag gjorde, kände mig helt förvirrad.
Röjde undan en hel del på skrivbordet, sen stack jag iväg på lunch, var inte hungrig men magen kurrade och upplyste mig om att jag behövde mat, det talade även yrseln om.
Åt lite kyckling och ris, åkte och mötte upp Jessica efter att hon var klar på jobbet.
Vi stack till Kungens kurva och köpte arbetskläder och skor till hotell jobbet som vi ska göra imorgon.
Behövde inte åka tillbaka till kontoret efter det.
Åkte hem, hängde tvätt, fick hjälp av Dennis och Albin att rengöra soptunnan som luktade apa av ett gammalt banan skal som legat och ruttnat i botten.
Sen tog jag mina cellgifter och nu sitter jag här i soffan med datorn i knät och på tv:n rullar ett avsnitt av Spårlöst fram.
Lyssnar med ett halvt öra och lyfter ögonen från datorn lite då och då och tittar på vad som händer.
Men hänger inte riktigt med för drömmen från i natt gör sig hela tiden påmind och därför var jag tvungen att blogga lite om det, ett bra sätt för mig att få ur mig mina tankar och känslor.

Mår illa av cellgifterna och känner mig trött.
Ska krypa ner under filten och lägga mig i min soffhörna och låta gifterna göra sitt.
Ser ut som det ska bli regn, tunga, mörka moln fyller himlen nu och det passar mig bra, passar min sinnes stämning just nu.
 Ta hand om dg !
Kram H.