Conny

zwani.com myspace graphic comments
Vilken härlig start på denna dag.
Solen fullkomligt vräker ner och man får vårkänslor så fort man går utanför dörren.
En del får mer vårkänslor än andra.
Nu när jag körde Dennis till hans fotbollsträning såg vi en kille som gick i .....shorts...eeeh, liiiite tidigt kanske och liiiite kallt kanske ?!? Hihihi
Men han såg ut att trivas sååå......;)


zwani.com myspace graphic comments


Igår tittade jag på Sofias Änglar.
Avsnittet handlade om Conny som har varit sjukskriven i många många år utan en diagnos.
Jag kände igen mig så mycket i hans historia.
Han hade liksom jag blivit skickad runt runt i sjukvården.
Träffade massor av olika läkare som inte kunde sätta en diagnos.
Conny fick svaret precis som jag att det var något psykiskt.
En läkare sa till mig att han skulle skriva ut lite "Glad-piller" så skulle nog allt bli bra igen ?!?
Jag fick min diagnos till slut, liksom Conny.
Jag fick diagnosen Psoriasis Atrit, en sjukdom som sätter sig på muskler och leder.
Måste ta cellgifter, cortison, värktabletter och biologiska läkemedel mot denna sjukdom.
Conny fick diagnosen Kronisk trötthetssyndrom.
Finns inget bot, liksom min sjukdom.
Men i Connys fall finns inga mediciner, bara vitaminer.
Jag har kämpat hårt på denna långa resa för att ta mig tillbaka.
Conny kämpar fortfarande.
Efter programmet visade det sig att han blev utförsäkrad från försäkringskassan.
Motiveringen var att hans sjukdom är behandlingsbar ?????
Men det finns ju ingen behandling !!!
Det finns inget botemedel.
Han lever idag på socialbidrag och får hjälp och stöd av sina föräldrar och sin syster.
Det är rent ut sagt för jävligt hur folk blir behandlade.
Jag har sett så mycket och hört så många tragiska livshistorier under min långa "resa".
Har verkligen fått känna på hur det är att vara sjuk i Sverige idag.
Så lycklig som jag var över att få en diagnos går inte att beskriva.
Inte lycklig över att man har fått en sjukdom utan lycklig över att nån till slut trodde på en och att jag hade rätt, det var nåt riktigt knas men min kropp.
Jag hade nästan lust att åka runt till alla dom idiotiska läkarna som påstod att det var psykiskt och trycka upp diagnosen i ansiktet på dom.
Idag, i Sverige 2011 måste man vara frisk för att vara sjuk.
Man måste vara frisk för att orka slåss med alla dom myndigheter som man ska försvara sig emot hela tiden.
Det är en evig kamp.
Det räcker inte med att man har fått en sjukdom som man ska kämpa med.
Nej, den ska man helst lägga åt sidan och ägna tiden åt att övertyga myndigheterna om att man är sjuk.
Jag är inte sjukskriven idag.
Men vet precis vad alla som Conny går igenom och jag känner så med dom.
Det jag blir mest arg över är när folk dömer.
Folk som aldrig har varit i en sån situation sitter och dömer ut folk som är sjukskrivna,
det gör mig gaaaalen !
För vem fan vill vara sjuk ???
Vem vill ta en massa tunga mediciner ??
Vem vill springa och lämna prover titt som tätt ???
Vem vill leva med smärta och ovisshet över vart sjukdomen bär ???
Ingen vill bli sjuk, ingen vill må dåligt !
Så döm inte ut folk innan ni vet bakgrunden.
Det finns många, många sjukdomar som inte syns utanpå.
Ha istället lite mer förståelse för andra männsikor.


Ta hand om varandra och ha en fin dag !
Kram H.

zwani.com myspace graphic comments


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är grym, tjejen som har orkat gå igenom denna resa !! Alltid så glad och positiv trots jobbigheter. Du skulle jobba med människor i den situationen.Med ditt leende och fina sätt och din livserfarenhet skulle du hjälpa många. Kramen

2011-03-09 @ 12:41:40
Postat av: Malin

Tack för ditt så otroligt bra skrivna inlägg. Jag kände också igen mig i Connys berättelse. Jag är själv i exakt samma situation förutom att jag fortfarande är sjukskriven men blir troligtvis utförsäkrad till sommaren.Har ingen diagnos men lever med smärta, svullnader, trötthet och huvudvärk varje dag. Det syns inte på mig mer än att jag ser väldigt trött ut, men annars ser ingen på mig att jag är sjuk.Jag hamnar till och från i deperesioner, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på den situation man befinner sig i.Men jag blev så glad idag när jag läste ditt inlägg.Det finns dom som förstår vad man går igenom i sitt lilla helvete, och det känns så fantastiskt skönt ! tack igen för det du skrev, det brörde mitt hjärta =) Varma kramar till dig /Malin

2011-03-09 @ 17:06:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0